Om mangfold: ... Man er seg selv nærmest. Og det er det vakre og det vanskelige med mangfoldsidealet. […]I det øyeblikket noen kategoriseres som mer mangfoldsverdige enn andre, undergraves hele poenget, som jo er at alle skal få plass, alle skal bli sett. I bunn og grunn representerer vi alle mangfold, fordi intet menneske er helt identisk med ett annet. Men med en fullstendig grenseløs mangfoldsdefinisjon oppløses begrepet. Den omfatter alt. Og dermed ingenting?
Thursday, March 17, 2011
Friday, March 11, 2011
Term of the day: Conventional wisdom
Denne termen ga meg en a-ha opplevelse. Beskrivelsen under er tatt fra wiki.
This explains everything!
Conventional wisdom (CW) is a term used to describe ideas or explanations that are generally accepted as true by the public or by experts in a field. The term implies that the ideas or explanations, though widely held, are unexamined and, hence, may be reevaluated upon further examination or as events unfold.Conventional wisdom is not necessarily true. Conventional wisdom is additionally often seen as an obstacle to the acceptance of newly acquired information, to introducing new theories and explanations, and therefore operates as an obstacle that must be overcome by legitimate revisionism. This is to say, that despite new information to the contrary, conventional wisdom has a property analogous to inertia that opposes the introduction of contrary belief, sometimes to the point of absurd denial of the new information set by persons strongly holding an outdated (conventional) view. This inertia is due to conventional wisdom being made of ideas that are convenient, appealing and deeply assumed by the public, who hangs on to them even as they grow outdated. The unavoidable outcome is these ideas will eventually not match reality at all, so conventional wisdom will be violently shaken until it doesn't conflict reality so blatantly.
Tuesday, February 22, 2011
Eia's "Født sånn eller blitt sånn" blir skarpt tilbakevist pga graverende fakta og forskningsfeil
Isabelle Dussauge, Je t'aime!
Isabelle Dussauge skulle bare skrive en liten anmeldelse av Hjernevask-boka, men endte opp med å dissekere teoriene i boka i detalj.
Dussauge skulle skrive en anmeldelse av boka, men etter å ha lest den så ble hun så opprørt over alle faktafeil at hun lagde ett prosjekt av å gå gjennom alle påstandene.
Hun gikk videre til å lage en "fact-sheet" som motbeviste alle hypoteser og påstander i boka.
Her er ett utdrag av påstandene i FSEBS (Født Sånn Eller Blitt Sånn) og Dussagues motangrep:
Boka: Flickor är mer språkbegåvade än pojkar. (s.71)
Dussauge: Skillnaden mellan pojkar och flickors språkprestation är mycket liten (1-2%) och
försvinner ungefär vid 6-års åldern. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan vuxna män och kvinnor vad gäller prestation på språktester. Se Wallentin (2009), som granskat och refererar till alla stora studier på temat.
Boka: John Moneys försök att tvinga barn i ett bestämt kön har misslyckats. Detta är ett bevis på att kön inte lärs. (s.37-40 m.fl.)
Dussague: Moneys misslyckande säger ingenting om de teorier om genus/kön som utvecklats
efter hans tid. Genusforskningen och annan forskning har utvecklat andra teorier om kön/genus sedan John Moneys psykosociala ansats, dvs de senaste fyrtio åren.
Boka: Könsidentitet är biologiskt determinerad; bl.a. har hjärnan ett kön givet vid födseln (s.48).
Dussauge: Hjärnan har inget kön, det har människor (om hur hjärnan tillskrivs mänskliga egenskaper, se t.ex. Ortega & Vidal 2007; Vidal 2009). Det är inte ovanligt att olika människor använder hjärnan på olika sätt för att utföra samma uppgifter. Dessutom är hjärnan plastisk, dvs den förändras till viss del i takt med våra livserfarenheter (se t.ex. Fine 2010: 236; Kaiser 2009; Rubin 2009).
Boka: Milton Diamond har visat att kön är biologiskt och sitter i hjärnan, därför kan och bör man operera barn födda med tvetydigt biologiskt kön på basis av denna könsinformation. (s.46-49 m.fl.)
Dussauge: Milton Diamond motsätter sig offentligt könsoperationer på barn och är allierad
med den internationella intersex-rörelsen i denna fråga (Kipnis & Diamond 1998; Kraus 2010).
Boka: Flickor är mer språkbegåvade än pojkar. (s.71)
Dussauge: Skillnaden mellan pojkar och flickors språkprestation är mycket liten (1-2%) och
försvinner ungefär vid 6-års åldern. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan vuxna män och kvinnor vad gäller prestation på språktester. Se Wallentin (2009), som granskat och refererar till alla stora studier på temat.
Boka: "MRI-scanning viser at menns språksenter primært er lokalisert i høyre hjernehalvdel, mens de fleste kvinner bruker begge halvdelene når de snakker." (s.72)
Dussague: Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor som grupp i vilka delar av hjärnan
som används för språk (Wallentin 2009). Detta har visats av två stora s.k. metaanalyser, dvs studier där alla publicerade hjärndatan om frågan samlats och analyserats tillsammans på nytt. Dessa meta-analyser visar att gruppskillnaden mellan män och kvinnor i hjärnanvändning för språk är lika med noll, både hos barn och hos vuxna (Sommer, Aleman, Bouma & Kahn 2004; Sommer, Aleman, Somers, Boks & Kahn 2008).
Den vanliga missuppfattningen att kvinnor är bilaterala (dvs använder båda hjärnhalvdelen) medan män är lateraliserade (dvs använder bara ena hjärnhalvdelen) när de pratar är ett resultat av vanliga men felaktiga val i den statistiska behandlingen av hjärnaktivitetsdata i de s.k. fMRI-experiment som FSEBS-påståendet vilar på. Används vetenskapligt korrekta statistiska parametrar i behandlingen av hjärndatan istället, uppvisar både män och kvinnor istället liknande mönster av lateralisering (Kaiser, Kuenzli, Zappatore & Nitsch 2007).
Du kan lese mer om dette her. Du finner denne "fasiten" (forskning kan jo sjeldent gi avsluttende fasit) nederst på siden og lese mer om utrolige myter som Eia og Ihle bygger opp om og som Dussague lett tar fra hverandre.
Jeg må jo si at det er helt utrolig at Eia og Ihle klarer å påstå at Milton Diamond er for noe som han faktisk er i mot. Men, det er vel ett godt eksempel på hvor dyp forskningen deres går.
Dussague, you made my day!
Isabelle Dussauge skulle bare skrive en liten anmeldelse av Hjernevask-boka, men endte opp med å dissekere teoriene i boka i detalj.
Dussauge skulle skrive en anmeldelse av boka, men etter å ha lest den så ble hun så opprørt over alle faktafeil at hun lagde ett prosjekt av å gå gjennom alle påstandene.
Hun gikk videre til å lage en "fact-sheet" som motbeviste alle hypoteser og påstander i boka.
Her er ett utdrag av påstandene i FSEBS (Født Sånn Eller Blitt Sånn) og Dussagues motangrep:
Boka: Flickor är mer språkbegåvade än pojkar. (s.71)
Dussauge: Skillnaden mellan pojkar och flickors språkprestation är mycket liten (1-2%) och
försvinner ungefär vid 6-års åldern. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan vuxna män och kvinnor vad gäller prestation på språktester. Se Wallentin (2009), som granskat och refererar till alla stora studier på temat.
Boka: John Moneys försök att tvinga barn i ett bestämt kön har misslyckats. Detta är ett bevis på att kön inte lärs. (s.37-40 m.fl.)
Dussague: Moneys misslyckande säger ingenting om de teorier om genus/kön som utvecklats
efter hans tid. Genusforskningen och annan forskning har utvecklat andra teorier om kön/genus sedan John Moneys psykosociala ansats, dvs de senaste fyrtio åren.
Boka: Könsidentitet är biologiskt determinerad; bl.a. har hjärnan ett kön givet vid födseln (s.48).
Dussauge: Hjärnan har inget kön, det har människor (om hur hjärnan tillskrivs mänskliga egenskaper, se t.ex. Ortega & Vidal 2007; Vidal 2009). Det är inte ovanligt att olika människor använder hjärnan på olika sätt för att utföra samma uppgifter. Dessutom är hjärnan plastisk, dvs den förändras till viss del i takt med våra livserfarenheter (se t.ex. Fine 2010: 236; Kaiser 2009; Rubin 2009).
Boka: Milton Diamond har visat att kön är biologiskt och sitter i hjärnan, därför kan och bör man operera barn födda med tvetydigt biologiskt kön på basis av denna könsinformation. (s.46-49 m.fl.)
Dussauge: Milton Diamond motsätter sig offentligt könsoperationer på barn och är allierad
med den internationella intersex-rörelsen i denna fråga (Kipnis & Diamond 1998; Kraus 2010).
Boka: Flickor är mer språkbegåvade än pojkar. (s.71)
Dussauge: Skillnaden mellan pojkar och flickors språkprestation är mycket liten (1-2%) och
försvinner ungefär vid 6-års åldern. Det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan vuxna män och kvinnor vad gäller prestation på språktester. Se Wallentin (2009), som granskat och refererar till alla stora studier på temat.
Boka: "MRI-scanning viser at menns språksenter primært er lokalisert i høyre hjernehalvdel, mens de fleste kvinner bruker begge halvdelene når de snakker." (s.72)
Dussague: Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor som grupp i vilka delar av hjärnan
som används för språk (Wallentin 2009). Detta har visats av två stora s.k. metaanalyser, dvs studier där alla publicerade hjärndatan om frågan samlats och analyserats tillsammans på nytt. Dessa meta-analyser visar att gruppskillnaden mellan män och kvinnor i hjärnanvändning för språk är lika med noll, både hos barn och hos vuxna (Sommer, Aleman, Bouma & Kahn 2004; Sommer, Aleman, Somers, Boks & Kahn 2008).
Den vanliga missuppfattningen att kvinnor är bilaterala (dvs använder båda hjärnhalvdelen) medan män är lateraliserade (dvs använder bara ena hjärnhalvdelen) när de pratar är ett resultat av vanliga men felaktiga val i den statistiska behandlingen av hjärnaktivitetsdata i de s.k. fMRI-experiment som FSEBS-påståendet vilar på. Används vetenskapligt korrekta statistiska parametrar i behandlingen av hjärndatan istället, uppvisar både män och kvinnor istället liknande mönster av lateralisering (Kaiser, Kuenzli, Zappatore & Nitsch 2007).
Du kan lese mer om dette her. Du finner denne "fasiten" (forskning kan jo sjeldent gi avsluttende fasit) nederst på siden og lese mer om utrolige myter som Eia og Ihle bygger opp om og som Dussague lett tar fra hverandre.
Jeg må jo si at det er helt utrolig at Eia og Ihle klarer å påstå at Milton Diamond er for noe som han faktisk er i mot. Men, det er vel ett godt eksempel på hvor dyp forskningen deres går.
Dussague, you made my day!
Subscribe to:
Posts (Atom)